fredag 7 september 2018

Vård i rätt tid viktigt för psykisk ohälsa

För människor som mår psykiskt dåligt måste vården vara lättillgänglig, heltäckande och ha hög kvalitet. På vårdcentralen ska det gå att snabbt få hjälp med lättare psykisk ohälsa, men det måste också gå snabbt att identifiera svårare former av psykisk sjukdom och skicka dem vidare till rätt vårdinstans inom psykiatrin. Väl där ska man kunna lita på att få professionell vård i rätt tid utan onödiga väntetider. För vårdcentralerna kräver det tillgång till personal med rätt kompetens i högre grad än idag. Till exempel skulle samtalsterapeuter kunna ta hand om lättare psykisk ohälsa för att avlasta behovet av psykologer som då i högre grad kan avsätta tid åt allvarligare psykisk problematik och sjukdom.

Länet behöver fler närvårdsplatser

Vi moderater vill öppna närvårdsplatser på de orter i länet som har långt till sjukhus. Detta är vårdplatser för patienter som inte är helt utskrivningsklara, men som inte heller är i så stort vårdbehov att de måste ligga kvar på sjukhus. För äldre patienter och multisjuka patienter (patienter med många sjukdomar samtidigt) kommer dessa närvårdsplatser innebära större trygghet samtidigt som de avlastar sjukhusvården.

Närmre vård ger tryggare vård

Vårdcentralen är den första och naturliga kontakten när patienter söker vård. Vårdcentralen har en viktig roll i framförallt mindre samhällen där det kan vara långt till närmaste sjukhus. Kalmar län är avlångt med stora ytor att täcka och flera medborgare som bor långt från sjukhus och vårdcentral. Problemet är att resurserna inte räcker till när det ska prioriteras mellan vården på sjukhusen och vårdcentralerna. Flera vårdcentraler i Kalmar län har idag ingen fast läkare utan drivs runt på hyrläkare. Dessutom har den rödgröna majoriteten avvecklat modellen med distriktssjuksköterskemottagningar på mindre orter. Det har skapat större otrygghet, försämrad patientsäkerhet och lägre kvalitet.

Mycket av den vård som idag ges på sjukhus skulle kunna ges på vårdcentralen eller i hemmet. Flera andra landsting, till exempel Region Skåne har infört mobila vårdteam som ger vård i patientens hem. Detta har gett ett gott resultat och fått bra respons från patienter och anhöriga. Modellen med mobila vårdteam ger patienterna som skrivs ut från sjukhuset bättre omhändertagande och eftervård och samtidigt kan onödiga återinläggningar på sjukhusen minska.

Kalmar län är ett landsbygdslän med tolv kommuner fördelat på tre sjukhus. För att öka tryggheten ytterligare för patienterna vill Moderaterna i Landstinget Kalmar län införa närvårdsplatser. Det är vårdplatser för patienter som inte är utskrivningsklara, men som inte heller är i så stort vårdbehov att de behöver ligga kvar på sjukhus. För äldre patienter och för de som är multisjuka, det vill säga har flera olika sjukdomar samtidigt, kommer dessa närvårdsplatser innebära större trygghet samtidigt som införandet minskar belastningen på länets sjukhus.

Moderaterna i Landstinget i Kalmar län vill:
- Att det ska finnas fasta läkare på alla vårdcentraler.
- Att antalet vårdcentraler ska bli fler samt införa distriktssköterskemottagningar på orter där patienterna har alltför långa avstånd till vården.
- Införa mobila team och närvårdsplatser för patienter som inte behöver vård på sjukhus.

måndag 3 september 2018

Psykisk ohälsa måste tas på allvar

Vi moderater vill att barn- och ungdomshälsan ska rikta sig till ungdomar upp till 24 år. Samverkan med skola och elevhälsa måste förstärkas för att kunna hjälpa barn och ungdomar tidigare med deras psykiska ohälsa. Bristen på psykologer och andra personalkategorier är stor i vårt län samtidigt som vårdköerna inom Barn- och Ungdomspsykiatrin ökat drastiskt de senaste åren. Dessa problem måste tas på allvar. Den psykiatriska vården måste få in fler utförare för att skapa fler arbetsmöjligheter för personalen och öka tillgängligheten som kan minska de långa vårdköerna. Skulle man införa ett vårdval även inom BUP och öppenvården skulle en del av dagens problem kunna lösas enklare. Både samhället och patienterna skulle i så fall bli de stora vinnarna på detta. Varför ska barn och ungdomar inte ha egna vårdplatser vid Västerviks sjukhus? Varför ska barn och ungdomar med psykiatrisk problematik vårdas tillsammans med vuxna? Självklart ska de inte behöva vårdas på vuxenavdelningar eller onödigt långt från hemmet. Vi moderater vill därför införa psykiatriska vårdplatser för barn och ungdomar i Västervik. I Kalmar län får allt fler äldre människor problem med psykisk ohälsa. Vi moderater vill därför bygga upp en äldrepsykiatrisk enhet som är bemannad med rätt kompetens och som är anpassad till äldre patienters behov. Det tror vi skulle få de äldre att må mycket bättre.

söndag 2 september 2018

Bättre akutsjukvård i Kalmar län


Sjukvården ska vara nära och tillgänglig när vi behöver den samt vara säker och sätta patienten i centrum. Den ska vara effektiv och fokusera på rätt saker så att vi får så mycket vård som möjligt för de skattekronor som vi alla bidrar med.

I Kalmar län har vårdköerna tredubblats under den gångna mandatperioden. Ökade vårdköer är ett tydligt tecken på att den rödgröna majoriteten styrt landstinget i fel riktning.  Med en attraktiv personalpolitik, som får vår personal att trivas, att stanna kvar eller att söka sig hit kan fler vårdplatser hållas öppna, väntetiderna kortas och patientsäkerheten ökas.

Under den här mandatperioden har den rödgröna majoriteten valt att stänga flera vårdplatser på länets tre sjukhus, vilket har resulterat i överbeläggningar, stressad personal, väntetider på akuten och längre vårdköer till behandling och operation. I en redan pressad situation ökar risken att sjukvården inte kan erbjuda den specialistkompetens som kan behövas eller en vårdplats, med följden att patientsäkerheten äventyras. Ingen ska bli nekad sjukhusvård på grund av brist på vårdplatser.

Kalmar län är ett landsbygdslän där många medborgare har långt till ett sjukhus. Moderaterna vill därför förbättra ambulanssjukvården genom så kallade bedömningsbilar, ett komplement till de mer komplicerade ambulanserna, och med uppdrag att göra en första bedömning på plats och enklare vård, men med god patientsäkerhet. Goda exempel på detta finns i Värmland där man har konstaterat en effektivare ambulanssjukvård och minskat tryck på akuten. Vi vill även, tillsammans med regionerna Östergötland och Jönköping, införskaffa en läkarbemannad ambulanshelikopter som kommer att ge snabbare vård för patienter med livshotande tillstånd.

Vi kan just nu konstatera en positiv utveckling av digitala vårdtjänster. Kravet från patienterna ökar när det gäller tillgänglighet och mobilitet. Då gäller det att landstinget i Kalmar län hänger med. Moderaterna vill därför öka tillgängligheten till sjukvården med hjälp av digitala tjänster och hjälpmedel, till exempel genom att införa en chattfunktion på sjukvårdsupplysningen 1177 dygnet runt. Vi vill dessutom korta väntetiderna till 1177, alla ska komma fram inom 5 minuter.

Moderaterna i Landstinget i Kalmar län vill:
- Korta vårdköerna genom en ny tredubblad kömiljard.
- Öppna nya vårdplatser anpassade efter patienternas behov.
- Alla ska komma fram till 1177 inom 5 min via telefon och webb.
- Investera i en ambulanshelikopter samt bedömningsbilar för snabbare vård.
- Att du ska få vård snabbare på akuten.


Malin Sjölander
Oppositionsråd (M)
Landstinget i Kalmar län

Bättre folkhälsa ger friskare befolkning

Genom att skapa en bättre folkhälsa får vårt län en friskare befolkning och sjukvården kan fokusera på de med störst behov av sjukvård. Förr bidrog landstinget ekonomiskt till kommunernas folkhälsoarbete och bistod med samordnare som höll ihop folkhälsoarbetet på länsnivå. Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet tog bort detta redan 2009. Vi moderater vill återinföra denna samordnande roll som tillsammans med föreningslivet och ideella krafter återigen kan sätta fokus på en bättre folkhälsa i hela länet. Det är ingen hemlighet att fysisk aktivitet främjar folkhälsan i alla åldrar, ung som gammal. Det är också välkänt att fysisk träning är bra även för vår mentala hälsa. En lättare fysisk aktivitet räcker för att motverka depression, psykisk ohälsa, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Fysiska aktiviteter kan till exempel handla om raska promenader, trädgårdsarbete och vanligt friluftsliv. Mer fysisk aktivitet för äldre kan motverka fall och benbrott. För yngre kan det på längre sikt motverka till exempel högt blodtryck, diabetes och demens senare i livet. Landstinget behöver därför samarbeta mer med kommunerna för att uppnå mer rörelse och idrott i skolorna, men också kring de äldres rörelse och sociala aktiviteter.

fredag 31 augusti 2018

Så vill vi gynna småföretagen och tillväxten i länet

– Fyra av fem jobb skapas i småföretag. Vi vill att landstinget bygger upp en regional företagsinkubator där småföretag kan utvecklas, växa och anställa fler medarbetare, säger Pär-Gustav Johansson (M)vid ett besök på företaget Nybrotoffeln.

Bakgrunden är att landstinget blir en region med ansvar för regional utveckling. Enda sättet att långsiktigt och hållbart skapa större offentligt resurser är att driva en politik för ett bättre företagsklimat. Då blir det fler som jobbar och betalar skatt.
– Den nya regionen måste ta ledning och ett övergripande ansvar för att tillsammans med kommunerna stärka företagsklimatet i hela länet. Därför vill vi också inrätta ett näringslivsråd, där till exempel företrädare för de gröna näringarna, tillverkningsindustrin och besöksnäringen sitter med, säger Malin Sjölander (M)

Nybrotoffeln är ett av de företag utanför Kalmar kommun som fått möjlighet att i delta i Kalmar Science Parks inkubatorverksamhet.
– Det är det bästa beslutet jag tagit för att utveckla mitt företag, säger ägaren Margit Kovac.

tisdag 28 augusti 2018

Personalen - vårdens hjältar!

Personalen är sjukvårdens viktigaste tillgång och bär ett stort ansvar för att patienterna och de anhöriga ska känna trygghet. Det blir allt svårare för landstingen att rekrytera personal, vilket resulterar i dyra kostnader för hyrpersonal och sämre kontinuitet.

År 2017 betalade landstinget i Kalmar län ungefär 160 miljoner kronor till bemanningsföretag. Pengar som hade gjort större nytta genom att göra satsningar på den egna personalen och att höja statusen för vårdyrket. Idag upplever personalen otillräcklighet och stress. Särskilt när antalet vårdplatser minskat. Dessutom saknar personalen känslan av uppskattning från arbetsgivaren, en självklar effekt när arbetsgivaren hellre betalar stora summor pengar för dyr hyrpersonal istället för att satsa på sin egen.

Landstingets äldre personal har stor erfarenhet och kompetens som vi vill behålla och visa uppskattning för. Därför vill vi införa seniora tjänster för att ge sjukvårdspersonalen bättre förutsättningar att orka arbeta åren innan och efter pensionsåldern.

Vi vill också införa så kallade intraprenader inom landstingets verksamheter. Det betyder att personalen själva kan ta över en verksamhet och driva den vidare i egen regi, som ändå ägs av landstinget. Personalen blir de som bestämmer och driver verksamheten. Detta innebär att personal och chefer kan korta beslutsvägarna, prova nya metoder och skapa ett friare arbetssätt. Intraprenader har varit mycket framgångsrikt i andra landsting och kommuner.

Sammanfattningsvis vill vi inom Moderaterna införa en ny personalpolitik som sätter fokus på vår egen personal och kompetensutveckling, höja kvaliteten samt minska kostnaderna för hyrpersonal.

Moderaterna i Landstinget i Kalmar län vill:
- Satsa på den egna personalen istället för att lägga miljonbelopp på bemanningsföretag.
- Införa karriärvägar för sjukvårdspersonalen, det ska löna sig att vidareutbilda sig, ta på sig extra arbetsuppgifter och vara trogen medarbetare.
- Att personalen ska kunna ha större inflytande över sin arbetsplats, arbetstid och arbetsmiljö.


Malin Sjölander
Oppositionsråd (M)
Landstinget i Kalmar län


måndag 20 augusti 2018

Fler fasta läkare

Vårdcentralerna gör att vården finns närmare patienten. Det är oftast första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att det finns ordentligt med personal på länets vårdcentraler. Idag råder det brist på fasta läkare på många håll. Vi moderater anser att fasta läkare är en förutsättning för patienternas trygghet, kontinuitet och hälsa.

Eila Medin (M)
Lennart Hellström (M)
Anders Svensson (M)

fredag 17 augusti 2018

Står du också i en 47 mil lång vårdkö?

Sedan valet 2014 har vårdköerna mer än tredubblats i vårt län. Det motsvarar ett långt led av patienter från Kalmar till Riga. Problemen började när den socialdemokratiskt ledda regeringen tog bort den kömiljard som höll vårdköerna i schack. Vi moderater vill införa en ny tredubblad kömiljard efter valet i höst. Din röst gör skillnad!


Åke Bergh (M)
Carl Dahlin (M)
Tuulikki Åkesson (M)

onsdag 15 augusti 2018

Stötta köttproducenterna i länet

- Sommarens torka har slagit hårt mot länets köttproducenter. Akut brist på foder gör att allt fler nu tvingas nödslakta och då måste vi se till att kunna stötta upp lantbrukarna genom att köpa in lokalproducerat kött, anser oppositionsrådet Malin Sjölander (M). 
Moderaterna i Landstinget i Kalmar län anser att landstinget skulle kunna köpa kött för hela vinterhalvåret och frysa in för att stötta och hjälpa de lantbrukare som nu måste nödslakta sina djur. Oppositionsrådet Malin Sjölander har därför skrivit en motion till landstingsfullmäktige om detta.

- Med längre framförhållning på ett halvår i planeringen kan vi underlätta för situationen för köttproducenterna. Vi kan köpa kött som vi sedan fryser in. Detta kan möjliggöras genom att utnyttja den egna fryskapacitet, hyra fryscontainers och att samarbeta med leverantörer och grossister som redan har god fryskapacitet, säger Pär-Gustav Johansson (M).

- Jag tycker vi har ett gemensamt ansvar i samhället att nu se till att hjälpa lantbrukarna genom att köpa svenskt i första hand. Detta gäller inte minst landstinget och kommunerna, säger Malin Sjölander.


Läs hela motionen här

tisdag 14 augusti 2018

Vårdköerna måste bort!

På mindre än fyra år har vårdköerna mer än tredubblats i Kalmar län på grund av att regeringen avskaffade kömiljarden. Vi moderater vill återinföra en tredubblad kömiljard. Vi vill också se till att sjukvården får en bättre personalpolitik för att få fler personal och få de som finns idag att stanna kvar. Detta gör att fler vårdplatser kan hållas öppna, väntetiderna kan kortas och patientsäkerheten kan ökas. Det blir en stor samhällsvinst för patienterna, välfärden och jobben.


Marie Nicholson (M)
Jonas Lövgren (M)
Lennart Hellström (M)

fredag 10 augusti 2018

Gör det enklare på akuten

Det är inte alltid lätt för patienterna i sjukvården att veta vart man ska vända sig när man blir sjuk eller skadad. Vi moderater vill göra det enklare när man besöker akutmottagningarna i länet genom att införa två spår; ett för akuta patienter och ett för de som istället kunde fått sin vård på en vårdcentral. Detta gör det enklare för dig som patient men gör samtidigt vården mer effektiv.

Eila Medin (M)
Lennart Hellström (M)
Claes Wetterström (M)

torsdag 9 augusti 2018

Länet behöver cancercentrum

Vi moderater vill förstärka cancervården genom att inrätta cancercentrum i Västervik och Kalmar. Detta gör att kompetensen kring cancervården kan samlas och samordnas på ett bättre och mer effektivt sätt. Det gör att du som patient får en tydlig tillhörighet och kan bättre skyddas från livsfarliga smittor under hela din behandling.

Elin Landerdahl (M)
Kaj Holst (M)
Marie Nicholson (M)

måndag 6 augusti 2018

Rätt vård på rätt plats

Allt färre patienter vårdas idag inne på sjukhusen. Många patienter mår bra av att kunna vårdas i hemmet istället för på sjukhuset. Samtidigt har många vårdplatser stängts, vilket riskerar leda till överbeläggningar och en pressad personalsituation. Följden blir ofta långa väntetider på akuten och långa vårdköer till behandling. Risken finns också att man bli vårdad på fel avdelning av fel kompetens eller blir hemskickad förtidigt. Detta riskerar att försämra patientsäkerheten. Vi moderater anser att alla som behöver det ska få en vårdplats och att ingen ska kunna nekas sjukhusvård på grund av brist på vårdplatser.
 
 
Lennart Hellström (M)
Eila Medin (M)
Magdalena Lidestam (M)

lördag 4 augusti 2018

Ambulanssjukvården kan förbättras

Vi moderater vill förbättra ambulanssjukvården genom att införa så kallade bedömningsbilar för att du ska kunna känna dig trygg oavsett var i länet du bor. Vi vill också att du ska kunna få hjälp och vård i hemmet eller på vårdcentralen i första hand och när du behöver sjukhusvård ska du få det. Detta skapar trygghet och enkelhet för patienten som också slipper långa resor i onödan.

Anders Svensson, Träthult
Elin Landerdahl, Västervik

Eddie Forsman, Borgholm

onsdag 1 augusti 2018

Hyrpersonalen måste minskas

Sjukvården måste minimera behovet av hyrpersonal så alla kan få en fast vårdkontakt och en god kontinuitet. Vi vill göra stora satsningar på sjukvårdspersonalen så som bättre arbetstider, vidareutbildning, nya karriärvägar, högre löner, bättre arbetsmiljö och minskad byråkrati och administration. Den tystnadskultur som idag råder inom landstinget måste få ett slut omedelbart. Både personalen och patienterna tjänar på moderat sjukvårdspolitik.


Claes Wetterström (M)

Henrik Yngvesson (M)

Magdalena Lidestam (M)

måndag 30 juli 2018

1177 behöver en digital utveckling

Vi alla lever idag i en väl utvecklad digital värld som börjar bli mer och mer inriktad på 24-timmarskontakter med exempelvis butiker och banker. Överallt ser vi denna digitala 24-timmarservice, utom i sjukvården. Den håller inte jämn takt med samhällsutvecklingen i övrigt.
 
Vi moderater vill att landstinget ska ligga i framkant när det gäller digitala tjänster och hjälpmedel. Till exempel vill vi införa möjligheterna att chatta med sjukvårdsrådgivningen (1177) dygnet runt och att patienterna ska kunna erbjudas vissa återbesök webbaserat, om man så vill det.
 
Vi vill dessutom korta väntetiderna för sjukvårdsrådgivningen.
 
 
Carl Dahlin (M)
Henrik Yngvesson (M)
Claes Wetterström (M)

torsdag 26 juli 2018

Vid ofärd ingen välfärd


För ett par veckor sedan delades det ut en nyutgåva av 1960-talets ”Om kriget kommer” till alla svenska hushåll. Efter 1996 års försvarsbeslut skrotades civilförsvaret och alla beredskapslager avvecklades. Försvaret gick ned på sparlåga och Hemvärnet reducerades från planerat 120 000 man till 25 000 soldater.

Nu har det visat sig att ”Den eviga freden” var en stilla förhoppning och en stillsam upprustning av totalförsvaret har inletts. Totalförsvar kan beskrivas som ett militärt försvar och ett civilt försvar som i krigstid ska fungera som en enhet. Samhället är beroende av ett robust totalförsvar för att vid höjd beredskap och ytterst vid krig kunna skydda sin befolkning och leverera en militär förmåga.

För att hantera hot och kriser behöver vi, alla medborgare och institutioner, utveckla ett nytt totalförsvarstänkande och en ny säkerhetsstruktur.

Med anledning av detta är det högintressant att se vilka åtgärder som Landstinget i Kalmar län har vidtagit. I förordning 2006:637 står:
8 § Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

Detta har inte skett de senaste mandatperioderna vilket är allvarligt.
Vi, som förtroendevalda, har aldrig fått utbildning och inte heller övat! Detta gäller även merparten av Landstingets anställda!
Landstingsstyrelsen har, som krisledningsnämnd, det övergripande ansvaret i dessa frågor och bör givetvis ge löpande information kring aktuell status samt hur man ämnar utveckla totalförsvaret. Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde samt planeringen för höjd beredskap som genomförs, måste även Landstinget i Kalmar län följa gällande överenskommelse med staten. För detta arbete får Landstinget statlig ersättning enl lag 2006:544!
Dessutom, med tanke på det extrema läget i delar av landet, borde det vara en väckarklocka för den styrande majoriteten i Landstinget men även för oss i Alliansen! Det är alltid bättre att förekomma än förekommas!



Kaj Holst (M)
Monica Ljungdahl (M)
Ledamöter i Landstingsstyrelsen
Landstinget i Kalmar län

tisdag 26 juni 2018

En hoppfull framtid för sjukvården


Vi moderater möter nu valrörelsen 2018 med stor tillförsikt. Vi har lösningarna på många av sjukvårdens problem. Sjukvården ska vara nära och tillgänglig när du behöver den. Den måste också vara effektiv och göra rätt saker så att vi får så mycket vård som möjligt för de skattekronor vi alla betalar. Därför behövs vi moderater som kan ta ansvar för en god ekonomisk utveckling som kan ge vården en trygg framtid.
 

Idag fortsätter kostnaderna för hyrpersonalen att öka. Vi moderater vill sätta stopp för dessa kostnadsökningar. Det vill vi göra genom att låta de pengar som idag går till hyrpersonal istället gå till stora satsningar på sjukvårdspersonalen och på åtgärder som till exempel bättre arbetstider, vidareutbildning, nya karriärvägar, högre löner, bättre arbetsmiljö och minskad byråkrati och administration. Vi vill göra det attraktivt och intressant att jobba för landstinget istället för ett hyrbolag. Därför måste mervärden skapas i att vara anställd hos landstinget.
 

Idag växer vårdköerna till orimliga proportioner. I Kalmar län har de ökat så om man ställer alla som väntar på vård på ett långt led sträcker det sig från Kalmar till Riga. Detta är helt oacceptabelt. Vi moderater vill återigen sätta stopp för orimliga vårdköer. Det vill vi göra genom att införa en tredubblad nationell kömiljard, för det var när socialdemokraterna tog bort kömiljarden som vårdköerna återigen började växa. Om man jämför köerna I december 2014 och december 2017 så har de femdubblats i Kalmar län. 

Vi ser idag att ekonomin för sjukvården i länet håller på att krascha. Vi vill återupprätta en god ekonomisk utveckling och i det avseendet måste sjukvården få de pengar de behöver för att kunna klara av att ge alla som behöver det vård. Mellan 2014 och 2017 har sjukvården gjort ett underskott på hela 526 miljoner kronor. Detta är en helt ansvarslös ekonomisk politik och kommer drabba sjukvården negativt om inte denna underfinansiering blir löst. Vi vill trygga sjukvårdens ekonomi genom att se till att hyrläkarkostnaderna minskar, få en effektivare administration så rätt personal gör rätt saker, så att läkare träffar fler patienter istället för att ägna tiden åt sådant någon annan kan göra. Vi måste också skynda på digitaliseringen av vården och inte slösa med de pengar som går till allt annat än just sjukvården. Vi måste vara sparsamma, men satsa på rätt saker vid rätt tillfälle.
 
Din röst i valet i höst är viktig. Du kan förändra. Vi är Kalmar läns sjukvårdsparti, vi är din röst för en hoppfull framtid för länets sjukvård.
 

Malin Sjölander (M)

Oppositionsråd

Landstinget i Kalmar län

torsdag 21 juni 2018

Cellprovskontroller över 65 år

På fullmäktige häromveckan fick vår ledamot Tuulikki Åkesson avslag på sin motion om att vårt landsting borde införa cellprovskontroller för kvinnor över 65 år. Tidigare i veckan lämnade hon in en debattartikel kring ämnet. Se nedan.



Rapporter visar att livmoderhalscancer har ökat kraftigt i flera län, så även i Kalmar län, de senaste åren. Livmoderhalscancer är en cancerform som kan drabba kvinnor oavsett ålder, men tack vare den gynekologiska cellprovtagningen är det bara en tredjedel får livmoderhalscancer. Det är enkelt att förstå vilken nytta cellprovtagningen gör jämfört om den inte hade erbjudits alls. Genom förebyggande insatser kan sjukdomen upptäckas i tidigare stadier, vilket gör att fler blir friska.

I Kalmar län erbjuds cellprovtagning till alla kvinnor mellan 23 och 65 år. För kvinnor mellan 51 och 65 år erbjuds cellprovtagning vart femte år, därefter kallas man inte till kontroll. Befolkningen i Sverige blir allt äldre och Kalmar län tillhör ett av de län med äldst befolkning. En befolkning som både blir äldre och friskare är en utmaning för hela vår välfärd.

I syfte att förebygga sjukdomen samt undvika ökad belastning inom sjukvården bör även kvinnor över 65 år få möjligheten att göra cellprovtagning. Detta är en förhållandevis enkel och kostnadseffektiv provtagning som kan innebära besparande av resurser men framför allt lidande eller i värsta fall ett liv.

Därför valde jag att lämna in en motion om att landstinget i Kalmar län ska införa möjligheten för kvinnor 65 till 70 år att erbjudas gynekologisk cellprovskontroll. Dessvärre biföll inte den rödgröna majoriteten motionen vid landstingsfullmäktige häromveckan. De menar på att sannolikheten är liten att hitta en livmoderhalscancer senare om man fram till dess har haft normala prover.

I rapporten kan man läsa att ökningen av livmoderhalscancer inte var så kraftig i Region Skåne, där kallar de kvinnor till kontroll upp till 70 år. Vilket kan tyda på att det ger en positiv effekt av att kalla kvinnor över 65 år.  Någonting som jag anser att landstinget i Kalmar län bör införa för våra kvinnor, då även kontroller i högre åldrar räddar liv.



Tuulikki Åkesson (M)
Ledamot Folkhälsoutskottet
Landstinget i Kalmar län

måndag 18 juni 2018

Delårsrapporten


På landstingsstyrelsen häromveckan redovisades delårsrapporten.

Listan över förbättringsområden kan göras lång. Köerna till 1177, BUP och till vården generellt sätt blir bara längre och längre. Men även kostnaderna för vår hyrbemanning ökar. Förra året var kostnaden 160 miljoner kronor, prognosen visar att den siffran är uppe i 200 miljoner kronor om ingenting förändras. Totalt sätt så ligger samtliga förvaltningar på ett underskott närmare 300 miljoner kronor i år.

Vårt landsting framhävs ofta som Socialdemokraternas skyltfönster, att vården här är fantastisk på många sätt. Det är den också, men det är samtidigt mycket som oroar. Utvecklingen är på väg i fel riktning och vår rödgröna majoritet tar inte ansvar, varken vad gäller patientsäkerheten eller rekrytera/behålla personal.

Vårt landsting behöver ett skifte, det är nu dags för oss i Alliansen att ta över de rödgröna.

torsdag 24 maj 2018

Gör om, gör rätt.

Med anledning av "Dokument inifrån: Den stora sjukhusstriden" skickade vi in en debattartikel till våra tidningar i länet, se nedan.

Statens utredning om högspecialiserad vård framstår alltmer som en stor skandal för sjukvården i Sverige och i Kalmar län. Efter att ha sett SVT:s granskning ”Dokument inifrån: Den stora sjukhusstriden” blir vi oroade och fundersamma på hur den statliga utredningen egentligen utförts. Underlaget som har legat till beslut för riksdagen framstår som undermåligt och allt annat än ett trovärdigt beslutsunderlag. 

Under processen har läkare från bland annat Västerviks sjukhus, med rätta, varit mycket kritiska till hela utredningen och dess slutsats att centralisering av delar av kirurgin ska öka kvaliteten inom vården. Tesen från utredningen har varit att träning ger färdighet och att detta ska rädda 500 liv. Något som är enkelt att argumentera för men har nu visat sig vara felaktiga påståenden. Man har helt valt att titta på antal ingrepp utan att jämföra den verkliga kvaliteten. Flera forskare hävdar att utredningen visar tveksamma siffror och att det inte alltid är antal operationer som avgör kvaliteten.

Det har varit få analyser kring hur våra mindre sjukhus, som Västervik, ska kunna upprätthålla rätt kompetens för att kunna bedriva akutsjukvård. Akutsjukvården är viktig för dessa sjukhus då den skapar förutsättningar för att kunna bedriva andra verksamheter som till exempel förlossningsvården.

Centraliseringsivern medför också en stor risk för längre vårdköer. Då bör det även tilläggas att sedan regeringen (S+MP+V) tillträdde har vårdköerna fördubblats.

Västerviks sjukhus är mycket viktigt för oss medborgare i norra länsdelen. Ett fungerande sjukhus med hög kvalitet sänder signalen om trygghet och framtidstro. Våra medborgare och patienter ska känna trygghet. När du eller dina anhöriga blir akut sjuk eller hamnar i trauma måste den nära akutsjukvården fungera. Vi måste också se till att upprätthålla ett attraktivt sjukhus för att behålla och kunna rekrytera kompetens. Annars riskerar vi sämre och dyrare vård.

Vi moderater kommer att göra allt vi kan för att Västerviks sjukhus ska behålla sin höga status och sin roll som akutsjukhus i norra Kalmar län.

fredag 30 mars 2018

Motion om att införa hemtest för HPV-virus.


Antalet fall av livmoderhalscancer ökar. Den negativa trenden måste vändas nu - helst igår!

Alla kvinnor, iaf i Kalmar län, som är 23-50 år blir kallade till en cellprovskontroll vart tredje år. Kallelsen är endast ett erbjudande och tyvärr väljer inte alla kvinnor att genomgå en cellprovskontroll. Vissa kan känna att undersökningen är obehaglig, andra upplever kanske att de inte har tid.

Här måste vi tänka nytt, tänka modernt. Möta kvinnornas önskemål så att fler testas för HPV-viruset som kan orsaka flera cancerdiagnoser, bland annat livmoderhalscancer. Tidigt upptäckt är ofta en avgörande faktor vid en cancerdiagnos.

Därför lämnade Malin Sjölander och Elin Landerdahl igår in en motion om att införa hemtest av HPV-viruset i Kalmar län, allt för att nå de kvinnor som inte regelbundet gjort en gynekologisk cellprovtagning.

Självtestet är ett sätt att anpassa provtagningen till kvinnors egna villkor och möjligheter. Ett hemtest kan fastställa om man är smittad av en farlig variant av HPV-viruset och därmed har ökad risk för livmoderhalscancer. Om testet ger ett positivt svar så måste det naturligtvis kompletterad med fler undersökningar.

Region Skåne arbetar redan på det här sättet och vi tycker nu det är dags att även Landstinget i Kalmar län tar efter.




Nedan kan du läsa motionen i sin helhet,

”Tidig upptäckt är ofta en avgörande faktor vid en cancerdiagnos, därför är det angeläget att underlätta gynekologisk cellprovtagning för alla kvinnor, men särskilt för de som av olika skäl inte gjort testet på någon av landstingets mottagningar.

I Kalmar län erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 50 år gynekologisk cellprovtagning vart tredje år. Kvinnorna blir automatiskt kallade till avgiftsfria kontroller som är ett effektivt sätt att hitta förstadier till cancer. Tyvärr deltar inta alla kvinnor i denna cancerscreening. Orsakerna är olika, till exempel att undersökningen kan kännas obehaglig eller att man inte har upplever sig ha tid.

Livmoderhalscancer orsakas av HPV-virus som kan orsaka olika cancerformer. Idag erbjuds flickor i åldern 10 till 12 år att vaccineras mot dessa HPV-virus. Detta gör att 70 till 75 procent av de som vaccinerats slipper få infektionen. Men, vaccinet tar inte samtliga HPV-virus, vilket innebär att man måste gå på cellprovskontroller även om man tidigare blivit vaccinerad.

Region Skåne har utvecklat ett enkelt och tillförlitligt självtest för att spåra de virus som orsakar livmoderhalscancer. Eftersom självtestet görs hemma så når man fler av de som inte deltar i den vanliga cellprovsscreeningen. Om testet ger ett positivt svar så måste det naturligtvis kompletteras med fler undersökningar.

Självtestet är ett sätt att anpassa provtagningen till dessa kvinnors egna villkor och möjligheter. Ett hemtest kan fastställa om man är smittad av en farlig variant av HPV-viruset och därmed har ökad risk för livmoderhalscancer.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta

att                 Hemtest av HPV införs i Kalmar län, för att nå de kvinnor som inte regelbundet gjort gynekologisk cellprovtagning.”

torsdag 22 mars 2018

Ta prostatacancer på allvar


Varje år insjuknar omkring 10 000 svenska män i prostatacancer, i Kalmar län ungefär 300. Tidig upptäckt är en avgörande faktor för män som drabbas. Varje år avlider cirka 2 400 män av prostatacancer, 1 800 av dem på grund av att sjukdomen upptäckts för sent. Det är i dag den cancerform som dödar flest, och där det skiljer mest i dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper.

Vården är helt enkelt inte jämlik. Man kan tyvärr se att överdödlighet i prostatacancer hänger ihop med bristande provtagning. Då måste villkoren för provtagningar bli mer rättvisa. Prostatacancer upptäcks ibland vid symptom, till exempel i urinblåsan, men även vid vanliga hälsoundersökningar.

För vissa cancersjukdomar finns i dag screeningprogram, bland annat för bröstcancer och för livmoderhalscancer. Men Socialstyrelsen har nu åter rekommenderat att inte gå ut med en allmän uppmaning till screeningprogram för prostatacancer på grund av risken för så kallad överdiagnostik.

Det finns emellertid andra vägar att gå. Värmland har som första landsting i landet påbörjat ett arbete med att göra ett allmänt utskick till några årskullar män varje år för att öka kunskapen om PSA-provet. Alla som läst broschyren och uppger att de förstått informationen kan sedan få göra ett prov. Om något skulle se misstänkt ut får de komma göra kompletterande tester. Detsamma gäller de som uppvisar symptom eller som har sjukdomen i sin släkt. En av fördelarna med detta är att fler får information och möjlighet att testa sig och vården blir mer jämlik.

Det är inte inkomst eller utbildning som ska avgöra huruvida man upptäcker cancer i tid. Målet för oss moderater är att fler fall kan upptäckas tidigare och fler kan få hjälp i tid. De kompletterande testen till PSA är viktiga vid misstanke om cancer och kan minska risken för överdiagnostisering och onödiga operationer.

Samtidigt utvecklas ständigt nya diagnostiska verktyg som snabbt måste anammas av svensk sjukvård. Vi moderater vill att landstinget i Kalmar län ska ligga i framkant när det gäller att bekämpa prostatacancer. Därför har vi lämnat in en motion om att genast påbörja arbetet med att utveckla ett nytt arbetssätt kring tester för prostatacancer så att fler män kan få sina diagnoser i tid.

Malin Sjölander, oppositionsråd.

onsdag 28 februari 2018

Vårdköerna ökar dramatiskt

Sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014 har vårdköerna ökat dramatiskt. Vårdköerna växer även i Kalmar län. Det visar en rapport som moderaterna själva gjort. Det tar nu längre tid att få träffa en läkare på hälsocentral, väntetiderna för operation växer och det tar längre tid att få sitt första besök på sjukhusen.

- I december 2014 hade 101 patienter väntat på operation mer än 90 dagar. I december 2017 var den siffran 459 här i Kalmar län. Kurvorna går definitivt å fel håll, trots att personalen sliter hårt. Socialdemokraterna har problem, inte bara med väntetiderna utan även med personalpolitiken, anser oppositionsrådet Malin Sjölander (M).

Hon syftar då på den sammanslagning av kliniker som skett av medicinkliniken i Kalmar som lett till att många personal valt att lämna samtidigt som det är mycket svårt att rekrytera nytt. Man har också valt att stänga vårdplatser på Västerviks och Oskarshamns sjukhus. Men arbetsbelastningen och patienternas behov består.

- Det är främst patienterna som bli lidande av socialdemokratisk sjukvårdspolitik där patientsäkerheten, tillgängligheten och bemanningen hela iden prioriteras bort, menar Malin Sjölander och fortsätter;

- Hur tror socialdemokraterna att det känns att vara sjuksköterska, undersköterska och läkare under dessa förutsättningar med dålig ekonomi, dålig personalpolitik, försämrade möjligheter att upprätthålla tillgänglighet och patientsäkerhet och hela tiden se kollegor så stressade att de söker andra arbeten? Att bara utbilda fler läkare och sjuksköterskor kommer inte lösa grundproblemet: Socialdemokratisk sjukvårdspolitik är den sämsta tänkbara, vilket den rapport som nu kommit även visar.

- Landstinget behöver en ny och reformerad kömiljard, som kan kapa väntetiderna, som dels premierar de som klarar av väntetiderna men som också kan hjälpa de landsting som har svårt at lyckas själva, först då har vi en jämlik sjukvård i hela landet, avslutar Malin Sjölander.

måndag 26 februari 2018

Motion om prostatacancer

Vårt oppositionsråd, Malin Sjölander, lämnade förra veckan in en motion om att utveckla arbetssättet för prostatacancer.
Vi, moderater, ger inte upp kampen mot prostatacancer!


Läs motionen i sin helhet,

Varje år insjuknar ca 10 000 män i olika åldrar i prostatacancer. Lika många lever med sjukdomen under lång tid. I Kalmar län insjuknar ungefär 300 män varje år. Det är den cancerform som dödar flest, och som skiljer mest i dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper, till exempel ser man att de med hög utbildning har en större benägenhet att testa sig i tid. Man kan tyvärr se att överdödlighet i prostatacancer hänger ihop med bristande provtagning.

Prostatacancer upptäcks ibland vid symptom, till exempel i urinblåsan, men oftast vid vanliga hälsoundersökningar. Att tidigt hitta cancer är en vinst för patienten som generellt får en bättre prognos, men även för landstinget som kan behandla cancern mer kostnadseffektivt. Inom vissa cancersjukdomar finns idag screeningprogram, t ex för bröstcancer och för livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har nu åter rekommenderat att inte gå ut med en allmän uppmaning till screeningprogram för prostatacancer för att proverna inte är entydiga och att många prostatacancrar inte ska behandlas eftersom de är långsamväxande. En fara för överdiagnostik finns som kan ge oönskade biverkningar i onödan.

 
Men det finns andra vägar att gå. I Värmland har man, som första landsting i landet, påbörjat ett arbete med att göra ett allmänt utskick till utvalda årskullar (t ex födda 1945, 1955 och 1965 under år 2015) för att öka kunskapen om PSA-provet. Alla som läst broschyren och uppger att de förstått informationen kan sen få göra ett prov. Om något skulle se misstänkt ut får de komma till läkare för kompletterande tester. Detsamma gäller de som uppvisar symptom eller som har sjukdomen i nära släkt.
En av fördelarna med detta är att fler får information och möjlighet att testa sig och vården blir mer jämlik. Det är inte inkomst eller utbildning som ska avgöra huruvida man upptäcker cancer I tid.

Målet är att fler fall kan upptäckas tidigare och fler kan få adekvat hjälp i tid.

De kompletterande testen till PSA är viktiga vid misstanke om cancer och kan i högre grad undvika överdiagnostisering och onödiga operationer, vilket är viktigt. Samtidigt utvecklas ständigt nya diagnostiska verktyg för prostatacancer som snabbt måste anammas av svensk sjukvård. Vi vill att landstinget I Kalmar län ska ligga I framkant när det gäller att bekämpa prostatacancer!


Jag vill med anledning av detta yrka:
 
 
Att Landstinget i Kalmar län skyndsamt utvecklar ett strategiskt arbetssätt kring prostatacancer som innebär att fler män väljer att testa sig

torsdag 8 februari 2018

Alliansgruppledning

Nu är vi tillbaka på Hotell Skansen på Öland. Två dagar med gruppledningen för Alliansen i Landstinget. Även här står valplanering högst upp på listan.

fredag 2 februari 2018

Tvådagars konferens

I två dagar sitter vår gruppstyrelse på Öland för att planera valåret. Nu gäller det att kavla upp armarna - Vi har ett val att vinna!

onsdag 31 januari 2018

Ge personalen större möjligheter.


Att svensk sjukvård har bemanningsproblem är ingen nyhet. Inte heller att även Landstinget i Kalmar län har stora problem med att rekrytera personal till ett flertal verksamheter. Inom primärvården i länet saknas ett 40-tal läkare och sjuksköterskebristen har nu medfört att vårdplatser stängts och verksamheter slås ihop för att klara bemanningen.

Det krävs många olika åtgärder för att landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare. Lön och arbetstider är två faktorer som är oerhört viktiga för personalen. Men ofta nämns också möjligheterna att påverka arbetsplatsen och arbetssituationen som ett förbättringsområde.

Därför vill vi Moderater pröva om personalen själva är intresserade av att driva vissa verksamheter som intraprenader.

Intraprenader finns som driftsform i flera kommuner och i enstaka landsting. Förutom att personalen trivs bättre och får mycket större inflytande, så är erfarenheten också att man förbättrar kvaliteten, tillgängligheten och ekonomin.

En intraprenad är inte ett privat företag. Personalen som driver verksamheten arbetar under något som skulle kunna kallas företagsliknande former, men fortfarande inom landstingets verksamhet. Verksamheten får eget budgetansvar och en stor frihet att påverka arbetet och målsättningar.

När vi har varit ute i verksamheterna och pratat med personal har vi fångat upp en vilja och drivkraft att få jobba mer självständigt. Med intraprenader får personalen stort inflytande över sin arbetsplats. Det gagnar också patienterna, då en erfarenhet av intraprenader är att det är lättare att rekrytera personal och ha en fast bemanning, vilket innebär att patienterna får en trygg och fast vårdkontakt. Landstinget skulle också kunna reducera hyrläkarkostnaderna och satsa på den egna personalen istället.

Vi har nu lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att undersöka om det finns möjligheter och intresse att starta intraprenader inom landstinget och att erbjuda medarbetarna utbildning om hur man startar och driver en intraprenad.

En trygg och säker vård börjar med medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats och har stora möjligheter att påverka sin situation. Det ska vi Moderater fortsätta verka för.


Malin Sjölander (M), oppositionsråd
Landstinget i Kalmar län

Pär-Gustav Johansson (M), politisk samordnare
Landstinget i Kalmar län

torsdag 25 januari 2018

Jämlik vård för BUP-patienter


Precis innan jul skrev Elin Landerdahl, ledamot i Landstingsfullmäktige en debattartikel där hon trycker på vikten av att införa vårdplatser för BUP-patienter i norra länsdelen.


”Idag har endast Kalmar fyra stycken vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det innebär att barn och unga som är bosatta i norra länsdelen måste åka ner till Kalmar för att få den vård de behöver.

Hur menar majoriteten att detta bidrar till jämlik vård i hela länet? Är det rimligt att barn och unga i norra länsdelen ska behöva behandlas långt från sina nära och kära? Många frågor men tyvärr alldeles för få svar från majoriteten i debatten. Det är långt mellan Västervik och Kalmar. Hur kan det vara barn och ungas bästa att bli inlagd 15 mil från sin familj som kanske är den enda tryggheten de har?

Under de senaste åren har tack och lov inget barn eller ungdom blivit inlagd på vuxenpsykiatrin i Västervik men statistiken visar tyvärr på att risken ökar för varje dag som går. Den psykiska ohälsan ökar nämligen hela tiden, främst bland unga.

Vi kan konstatera att det inte finns någon enkel förklaring till den ökande psykiska ohälsan – men det är bråttom att bryta trenden. Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, och samhället brister i flera avseenden vad gäller att säkerställa barns rätt till hälsa.

I den bästa av världar jobbar landstinget i Kalmar län så pass bra med det förebyggande arbetet att det inte kommer behövas några vårdplatser alls. Majoriteten hävdar dock att man är nöjda med deras förebyggande arbete, att landstinget klarade ett första möte inom 30 dagar med barn och unga inom psykiatrin under år 2017.

Men den fördjupade utredningen och behandlingen halkar efter. Dagsfärska siffror visar att endast 48 % fick påbörjad behandling inom målet under år 2017. Här måste det ske en förändring, vi får inte svika 52 % av de barn och unga som behöver vård. Det är landstingets skyldighet att hjälpa dem. När landstingsfullmäktige genomfördes häromveckan var det tredje året i rad som jag gick upp i talarstolen och betonade vikten av att införa vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länsdelen. Den jämlika vård som ska råda i hela länet gäller dock inte de barn och unga i norra länsdelen som är i behov av psykiatrisk vård.”

Dialogmöte med fackliga representanter

I måndags bjöd Alliansen i landstinget in de tre största fackförbunden (Vårdförbundet, Läkarföreningen och Kommunal) till ett dialogsamtal. Vi ville höra hur vårt landsting kan bli en attraktivare arbetsgivare då vi har fått många larmrapporter om personalbrist, ansträngd arbetsmiljö och hotad patientsäkerhet. Personalen är oroliga att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt, de känner sig stressade och otillräckliga. Färre anställda får fler arbetsuppgifter att göra, framför allt gäller detta sjuksköterskorna. Det är stressigt och det saknas alltför ofta tid för återhämtning. Nu senast på medicinkliniken i Kalmar där 17 sjuksköterskor har sagt upp sig efter en sammanslagning av flera avdelningar.

Just fel kompetens var en av anledningarna till personalflykten från medicinkliniken. När avdelningar slogs ihop tvingades nämligen sjuksköterskor arbeta med patientgrupper som man saknade specialistkompetens för något som skapade stress och oro över patientsäkerheten.

Som arbetsgivare måste landstinget vara med och stötta med kompetensförsörjning och kompetensutbildning.